Du måste andas
Du tar ett djupt andetag
hela vägen genom kroppen
En smärta biter i bröstet och magen
den smärtan som inte finns ord för
Dina tänder börjar skaka
Du blir alledes tom i huvudet
Ögonen fylls av tårar
och dom rinner timme för timme
Du ber att det ska försvinna
Andas, andas, andas
Det finns inget stopp
bara ett slut?
Så känns det iaf!
Hur mycket tid skall man lägga på sina vänner?
Man ska ju ta sig själv först, men man vill ta sina vänner.
Hur mycket tid finns det att ge bort?
Jag har så mycket att ge, men ibland finner jag ingen anledning.
Ska man då ta tillbaka?
I serien ”Jättebästisar”, är kemin mellan ”Peter” och ”Lennart” såå härlig.
De kan skratta och skämmas tillsammans.
Att se det roliga/posetiva i alla siutationer,
att kunna ha olika åsikter men kan skratta åt dem.
Att vara ovänner, men ändå bästa vänner.
Att kunna dela på allt.
Att värdera den andre som sig själv.
Någon att alltid ha en saknad till.
Alla borde ha en sådan Jättebästis..
